lördag 25 november 2017

måndag 13 november 2017

Bilder 2:a veckan

Lunch i Akaroa

The Great Alpin Highway

Arthurs pass 


Punakaiki 

Punakaiki 

Rabit Island


Vecka 2

Innan vi drog över med färjan till Sydön, så hann vi med ett besök på Te Papa museet Wellington. Ett museum som verkligen var värt ett besök. Speciellt så fäste jag mig vid utställningen om de nyazeeländare som under det  första världskriget slogs vid Gallipoli. Massor dog på stränderna när man försökte ta sig iland. Lite som andra världskrigets stränder typ Omaha med flera. Dessutom har museet en stor avdelning om Maori kultur och historia.

Färjan tog oss sedan över till sydön och Picton. Därifrån åkte vi direkt till Blenheim och vårt hotell. Efter en sen middag på hotellet så stöp vi i säng.

Här i Marlboroughdistriktet ligger många av Nya Zealands bästa vingårdar. De flesta har väldigt fina vita viner, även om en del röda också kan duga. Grove Hill besökte vi och köpte lite vin och en liten flaska gin som ska med hem!
Vi hade bokat rum i Hanmer Springs för där kunde man tvätta lite. Men först så drog vi iväg på en krokig och backig och smal väg med ungefär 30 stop för reparation av vägen pga jordbävning och andra ras som hade inträffat.
Ungefär halvvägs så blev det lunch på Alphine Lodge som såg ut som ett Åre i miniatyr.
Således tog det sin rundliga tid att komma till Hanmer Springs och hotellet och efter några maskiner tvätt så skulle vi ut och äta. Men si, då hade klockan passerat 21 och det mesta hade stängt.
Men vi lyckades hitta ett ställe där vi fick mat. Vi lämnade stället som de sista gästerna. Personalen hade börjat ta fram hinken för att torka av golvet. Mätta och belåtna gick hem från restaurang Fire and Ice!

Nästa dag åkte vi till Christchurch. Efter ett besök på vingården Waipara Hills kom vi fram till staden vid lunchtid och hann med ett besök på Botaniska trädgården med den fina rosenparken.
Det är alltid spännande att beställa rum på nätet och sedan se vad man får och här i Christchurch så hade vi bestämt att stanna två nätter på Christchurch City Park Hotel. Varje par fick en lägenhet på tre rum och kök men fem sängplatser var !!
Nästa natt bodde vi alltså kvar och drog då iväg ut till Akarua över dagen. Det såg ut liiite som Smögen, med fiskrestauranger och konstnärsbutiker. Saknade bara Göstas räkor...
Här åt vi skaldjurspattor och gröna musslor (jag).
Kristin köpte färsk sparris som vi sedan kokade och åt på kvällen tillsammans med vin, ost och kex i Bergmans stora lägenhet!!
Frukost båda dagarna åts på SisMo:s lilla café. Gott och billigt. Stället drevs av en kines som varit i NZ i fjorton år och hade ägt stället i fyra. Namnet kommer som ni hör av Sister och Mother, två personer som också fanns i staden.

Nästa anhalt på vägen var pannkaksklipporna som vi kom till via The Great Alphin Highway mellan Christchurch och Greymouth. Men först avåts en god lunch i Arthurs Pass. Ja det vill säga, två åt mat och två fikade! Personligen fick jag en jättegod kaka.
Väldigt speciella bergsformationer som fått sitt namn av att ”stenarna” ser ut som pannkakor (Punakaiki) som ligger travade på varandra. Här kunde man vandra runt ut på ”udden” och verkligen uppleva havets kraft och vågornas dån in mot klipporna.
Här bodde vi på Punakaiki resort tillsammans med en busslast förvirrade pensionärer från okänt engelsktalande land. Jättefin promenad på stranden och fina fordon som vi ska försöka lägga till.
Vi försökte strax innan att knö oss in på ett fantastiskt fint ställe. Vi blev till och med hjärtligen välkomna, men det visade sig att det var några andra väntade gäster som hade bokat upp de två rum som fanns. Men hon hade ett fint namn... Jan...

Sedan blev det Nelson i två dagar.
Hotellet låg lite avsides så vi gick 45 minuter till restaurangen, men efter en stadig middag så blev det taxi hem!
Dag två så blev det vinrunda. Vi besökte Te Mania/Richmond , två vingårdar med samma ägare och försäljningsställe. Richmond var en helt giftri och vegansk odling. Trodde inte att det fanns sådana.
Sedan iväg till Siegfrieds för att avsluta med besök och lunch på Waimera.
På vägen hem besöktes Höglunds konstglas! Det visade sig vara två glaskonstnären från Sverige som hade varit i Sydafrika tidigare och sedan många år nu bodde och var medborgar i NZ. Hade gjort glasfigurerna som man fick bl.a vid OS. Han var från Stockholm och hon från Göteborg. Mycket påminde om konstglas från Kosta-Boda!!

Idag har vi så åkt till Blenheim igen. Men nu åkte vi via Picton och bokade om färjan till i morgon.
I Picton stannade vi flera timmar och åt lunch, handlade mat och lite presenter.
Nu blir det snart lite vin, ost och kex på rummet med reskamraterna.

Avslutningsvis.... jordbävningar?  Jodå, sedan vi kom för två veckor så har det varit 30 jordbävninngar! De flesta väldigt små tack och lov, men den största var igår och mätte 4.8 !

Vi hörs från nordön om vi hittar WiFi och tid!!

tisdag 7 november 2017

Pannkakor fanns också på menyn


QR920 Doha-Auckland


Halvägs
Hobbiton

Rotorua

Taupo, New Zeelands största insjö


måndag 6 november 2017

Nya Zeeland


Den här resan kom till i januari när vi hade besök av våra vänner Leif och Kristin och vi började fundera på att göra en resa tillsammans tio månader senare. Efter lite god mat med tillhörande dryck, som ofta gör ens tänkande lite mindre påverkat av stora problem och annat otyg, så kom vi fram till Nya Zeeland. Hustrun kom då på att Qatar Airlines hade extrapriser till just NZ. Sagt och gjort, vi bokade direkt och fick ett mycket bra pris tur och retur NZ i business. Det här med sex plus sexton flygtimmar fanns inte i tankevärlden. Inte heller det långa stoppet i Doha. Kan möjligen berott på ett alldeles förträffligt rödvin till maten denna januarikväll.

Tio månader senare började resan med en tågresa, utan förseningar, och en övernattning på Arlanda. Därefter hade vi förmånen denna gång att ställa oss i en incheckningskö, klockan sex på morgonen, bestående av tre personer. Kön bredvid var avsevärt längre...
Första leggen var på sex timmar och förde oss i en Dreamliner från Arlanda till Doha i Qatar dit vi anlände på eftermiddagen. Här hade vi ett stopp på tio timmar men eftersom Qatar Airlines har sin hub i Doha så fanns det tre olika ”lungor” att tillgå. För att få tiden att gå så varierade vi oss genom att vandra runt bland dessa tre och småäta dessa tio timmar. Mycket godis och inte så mycket fibrer!
Jodå, det fanns dusch, vilrum och andra för kroppen behövliga saker också, men eftersom andra leggen från Doha till Auckland var 16 timmar direkt (!), så insåg vi att det smarta under den resan skulle vara att småäta, smådricka och SOVA.
Under båda delarna av resan så hade vi säten som gick att fälla 180 grader, alltså som en säng, och det var verkligen en kanonbra under en så lång resa.
Andra leggen företogs i en 777 som hade gått några år. Första leggens dreamliner var betydligt bättre.
Men den här andra leggen bjöd på en överraskning, man fick en pyjamas!! Dessutom var det en liten madrass till sätet (sängen), och tro mig det behövde man!!
Inga måltider på bestämda tider utan man fick en meny ur vilken man kunde beställa när man ville under hela resan.
När jag vaknade till efter åtta timmar och tittade på TV:n så var vi alltså halvvägs och passerade Singapore. Bara att sedan passera Australien tog fyra timmar, innan vi klockan fem på morgonen den 2 november landade på NZ. Onsdagen den 1 november försvann i ”tidsomställningen”.

Väl framme i Auckland, och efter passage av tull, passpolis, sniffade hunden som letade frukt och levande växter, så börjande letandet av hyrbil. Men efter en halvtimma så hade vi blivit skjutsade ut till ett industriområde (som vanligt) och där stod det en Toyota landcruser med takräcke för surfingbrädor. Trötta efter den långa flygresan kom vi oss inte för att be dom ta bort jätteräcket, så nu drar bilen en dryg liter milen!

Första natten hade vi bokat i Hamilton, dit vi kom klockan tio. Vi fick en early check-in, om vi betalade 20 pengar extra, vilket vi gjorde.
Därefter åkte vi iväg till ”where the Hobbit Holmes are  hidding”.
Oj vilken turistfälla!!
En grupp på 25 personer var tionde minut under hela dagen. Dom hade öppet 364 dagar per år (inte juldagen). Vi räknade ut att man drog in ca två miljoner SEK om dagen. En del gick till Jackson, han som gjorde filmerna och en del tog bonden som ägde landskapet där filmerna spelades in.
Nåväl, vi gjorde en rundtur, och det var intressant, men lite som fågelskådning; man tittar intensivt under en dryg timma och så är det klart.
Kanske beror det på att jag har svårt att bli fanatiker ?

Middag käkade vi på enrestaurang som hette IHI ( och nä, dom hade inte åsnekött).

Nästa dag drog vi iväg till Rotorua. Kristin blev tvungen att köpa en ny röd jacka som kunde stå emot en vattenpelare på tio meter. Det regnade alltså även denna dag. Vi bodde på Novotel och dom hade bastu, bad och termiska svavelbad. Efter en promenad vid den bubblande och illaluktande stranden på sjön, så gick i hem och testade detta svavelluktande bad. Snacka om att det luktade om badkläderna sedan. Men man var ganska ren....
Efter en kort vila gick vi till Mac´s stekhus för att bli mätta.

Denna nya dag så åkte vi mot Napier via Whakarewarewa. (The Living Maori village) Det blev en rundvandring i ösregn med geisersprut, smyckeshandlande (karu)i jade, efter det att unge herr Bergman försökt köra förbi alla avspärrningar och kommit ända upp i gränderna hos den inhemska Mauri-befolkningen, en manöver som var så där lagom uppskattad. Men vi rättade till allt senare när vi klappade och sjöng med i Maoriuppvisningen.
Därefter drog vi vidare i ösregnet till Napier med avbrott för en lätt lunch i Taupo.
Natten tillbringades i Art Deco staden Napier.

Söndagen tillbringades i bilen under 33 mil till Wellington och hotell Apollo-Lodge.  Här kan man tala om smalt, kurvigt och upp och ner. Över höga bergskedjor och ner i djupa dalar. Lunchen intogs på en Mac Donalds och. Där uppstod lite språkförbistring mellan en ung dam och mig när jag skulle beställa. När vi hade samtalat klart så fick jag en bricka med tre hamburgare, fyra paket strips,  tre muggar cola.  och en kycklingburgare!  Hur kycklingburgaren dök upp är fortfarande ett mysterium.
Att lägga märke till är att vid detta tillfälle hade inte någon av de övriga tre börjat beställa!!
Nåja, ingen skugga må falla på den duktiga försäljaren, vi blev mätta.

Måndag förmiddag tillbringades på museum i Wellington innan avresan med båt till Picton på sydön. När detta skrivs så bor vi på Chateau Marlbourough i Blenheim. Idag blev det lite fish and chips till middag. Kycklingburgaren spökar....

Mer info kommer nästa vecka på sydön!! Nu ska vi leta efter ett bra WiFi och se om vi får in lite bilder.

måndag 9 oktober 2017

Test

Testar lite med det här skrivbordet.

måndag 15 februari 2016

Lite från båten

Tänkte lägga ut lite bilder från båten med en och annan kommentar.
Jodå, vi drack champagne och åt en riktigt bra middag när jag fyllde år.

Det här var vårt bord till middagen. Samma gäng nästan hela tiden. Ett par från Australien, ett par från Kanada, ett par från Sverige och ett par från England.
Detta var en av de fyra kvällarna när det var smoking....



Naturligtvis så ska man fotograferas tillsammans med kaptenen PJ Philpott !!



Och så får man diplom som visar att man har åkt genom kanalen!

Avslutningsvis en bild till Riksflygledaren tillika sjökaptenen....